Tiktok störst bland unga – det blir konsekvenserna | Mattias Bergqvist

Mattias BergqvistTiktok lanserades i Sverige 2017. Redan hösten 2021 rapporterade MMS att tjänsten nådde 53 procent av de som är 9-19 år i Sverige. Nu finns knappt någon tvekan om att plattformen är störst bland unga när det gäller video på sociala medier. Därmed följer, förstås, ett slags snöbollseffekt: Större genomslag och mer pengar i rullning. I slutet av september rapporterade Mediavision att Tiktok har en miljon dagliga svenska tittare. Majoriteten av dessa är unga. I gruppen 15-24 år räknar Mediavision med att över 30 procent använder plattformen en genomsnittlig dag. På det ska användningen av och tittandet på video på exempelvis Instagram och Facebook räknas in. Enligt Medivisions uppskattningar överstiger annonsomsättningen för social video redan 3 miljarder kronor i Sverige. Företaget skriver att det är ”lika mycket som all annan annonseringen i videostreaming, till exempel på Youtube och svenska reklamfinansierade streamingtjänster.”Talande för hur stort social video blivit för en yngre målgrupp: Netflix, marknadsledare bland de globala streamingtjänsterna, nämner sällan Disney Plus eller Warner Bros. Discoverys tjänst Max som konkurrenter. Netflix talar i stället om Tiktok, Youtube och spel som Fortnite som de plattformar som företaget tävlar med om tittarens tid.   I september kom även Folkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmanvändning för barn och unga. Dessa har tagits fram på uppdrag av regeringen. Syftet, går det att läsa i ett pressmeddelande, är att rekommendationerna ”ska främja en bättre balans mellan skärmtid och andra viktiga delar i livet som fysisk aktivitet, sömn och andra hälsofrämjande aktiviteter för barn och unga, samt minska exponeringen för olämpligt innehåll.”En tumregel, skriver Folkhälsomyndigheten, är att ”små barn 2–5 år använder skärm max en timme per dygn, barn 6–12 år max en–två timmar, och barn 13–18 år max två–tre timmar.”Om det kan vi väl alla tycka vad vi vill. För mycket tid ändå? För lite? Överdrivet? Och så vidare. Det varken Folkhälsomyndigheten eller regeringen tar upp är kvalitet. Jimmy Donaldson, på Youtube känd som MrBeast. Foto: MEGA/IBLKanske är det som att svära i kyrkan, men efter att ha tillbringat några dagar med ett evigt scrollande på Tiktok och desperat försökt hitta något på Youtube som kan stilla ett slags törst efter något – nästan vadsomhelst utöver det mest givna – som betyder något är slutsatsen relativt enkel. Jag är också förtjust i intervjuprogrammet ”Hot ones”, kan uppskatta en MrBeast-video lika mycket som personen bredvid mig och anser att bland andra Mauri Hermundsson och IJustWantToBeCool har gjort och gör relevant innehåll för respektive målgrupp och plattform. Men, för som vi alla vet finns det ju alltid ett sådant: det är skillnad på att fördriva tiden med exempelvis Tiktok och att tillbringa tid med en roman eller framför tv:n. Och den som vill vara ärlig är medveten om att 85 procent – kanske till och med mer – av allt innehåll på Tiktok är strunt; korta klipp utan mening eller större tanke, inte sällan med syfte att höja och förstärka ett slags föreställd förträfflighet. Folkhälsomyndigheten kan därför snacka om maxtid hur mycket de vill, det är först när kvaliteten på Tiktok-innehållet höjs som det går att rädda en generation som sorgligt nog sätter likhetstecken mellan genomslagskraft och kvalitet.