Regeringen funderar på att ge fackföreningarna dubbelt så lång tid att strejka

Regeringen överväger att ge arbetarna dubbelt så lång tid att strejka. Enligt befintlig lagstiftning, om arbetare röstar för att vidta stridsåtgärder, löper mandatet ut efter sex månader och fackföreningarna måste hålla en ny omröstning för att förlänga den. Men ett samrådsdokument framtaget av regeringen sade att mandatet kunde förlängas till ett år. Det sades på grund av att fackföreningarna ”mycket sannolikt” vinner en andra omröstning, att bibehållande av sexmånadersregeln skulle ”lägga till administrativa kostnader” för dem. Järnvägspersonal, lokförare, läkare och lärare är bara några av de grupper som har steg-outs på senare tid. Walk-outs över olika sektorer och branscher under de senaste åren har resulterat i att mer än 5,7 miljoner arbetsdagar har gått förlorade, det högsta antalet på mer än 30 år, enligt officiella siffror. Ministrarna hävdar att genom att göra det lättare för fackföreningar att organisera sig skulle det leda till en mer samarbetsrelation med arbetsgivarna och minska behovet av stridsåtgärder. Regeringen föreslår att man även avskaffar kravet på att 50 % av en arbetsstyrka visar sig rösta. Man vill bli av med regeln att för ”viktiga offentliga tjänster” som NHS måste cirka 40 % av arbetsstyrkan ha röstat för stridsåtgärder för att det ska kunna genomföras. BBC har kontaktat det konservativa partiet för kommentarer över förslagen. Vice premiärminister Angela Rayner sa att regeringens politik enligt lagförslaget om anställningsrätt syftade till att ”upphäva de arbetarfientliga, antifackliga lagarna och vända blad om arbetsmarknadsrelationer”. Lagförslaget om anställningsrättigheter är en viktig omskakning av arbetstagares rättigheter, men de föreslagna reformerna håller fortfarande på att utarbetas och det är fortfarande oklart hur vissa kommer att fungera i praktiken. Den konservative Shadow Business Secretary, Kevin Hollinrake, har uppmanat regeringen att dra tillbaka anställningsrättslagen och ”tänka igen”.Han sa att den föreslagna lagstiftningen skapade ”existentiell kris av en omfattning som inte setts sedan pandemin” för jobb och affärsmän. Regeringens egen analys som släpptes tidigare i veckan sa att Labours planer på att uppgradera arbetstagarnas rättigheter skulle kosta företag upp till 5 miljarder pund. ett år att genomföra. Enligt propositionen planerar regeringen att göra det lättare för fackföreningar att erkännas av arbetsgivare och företag. En huvudfunktion för ett fackförbund är att företräda arbetstagare i förhandlingar med sina arbetsgivare om löne- och arbetsvillkor. För närvarande måste 10 % av en arbetsstyrka vara fackligt medlemmar för att en ansökan ska kunna göras för att få erkännande, men det har föreslagits att detta skulle kunna sänkas till 2 %. Enligt befintliga regler måste 40 % av en arbetsstyrka rösta för erkännande, men enligt regeringens nya förslag skulle den tröskeln avskaffas. Fackföreningar har hävdat att det är för lätt för företag att anställa extra anställda för att göra det svårare för dem för att nå de nödvändiga tröskelvärdena för att bli erkänd. I juli förlorade fackföreningen GMB en omröstning om erkännande vid Amazon Fulfillment Center i Coventry med 28 röster. Fackföreningen anklagade företaget för att packa upp lagret med överskottsarbetare i ett försök att omintetgöra deras anbud om erkännande. Amazon förnekade att de gjorde det och sa att de rekryterade arbetarna som en del av normal affärsplanering.