Nato lanserar ”Baltic Sentry”-uppdrag för att skydda undervattenskablar

Nato har lanserat ett nytt uppdrag för att öka övervakningen av fartyg i Östersjön efter att kritiska undervattenskablar skadades eller kapades av förra året. Nato-chefen Mark Rutte sa att uppdraget, kallat ”Baltic Sentry”, skulle involvera fler patrullflygplan, krigsfartyg och drönare .Hans tillkännagivande gjordes vid ett toppmöte i Helsingfors där alla Nato-länder uppe på Östersjön deltog – Finland, Estland, Danmark, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige. Även om Ryssland inte direkt pekas ut som en boven i kabelskadan, sa Rutte att Nato skulle intensifiera sin övervakning av Moskvas ”skuggflotta” – fartyg utan tydligt ägande som används för att transportera oljeprodukter som omfattas av embargo. Spänningarna mellan Nato-länderna och Ryssland har ökat obevekligt sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. ”Det finns anledning till allvarlig oro” över skador på infrastrukturen, sa Rutte. Han tillade att Nato skulle reagera robust på sådana olyckor, med mer ombordstigning av misstänkta fartyg och, om nödvändigt, beslagtagande av dem. Han avböjde att dela mer information om antalet tillgångar som kommer att delta i Baltic Sentry-initiativet, eftersom han sa detta kunde ändra sig regelbundet och att han inte ville göra ”fienden klokare än han eller hon redan är”. Undervattensinfrastruktur är väsentlig inte bara för elförsörjning utan också för att mer än 95 % av internettrafiken är säkrad via undervattenskablar, sa Rutte och tillade att ”1,3 miljoner kilometer (800 000 miles) kablar garanterar uppskattningsvis 10 biljoner dollar i ekonomiskt värde. transaktioner varje dag”. I ett inlägg på X sa han att Nato skulle göra ”vad som krävs för att säkerställa säkerheten och säkerheten för vår kritiska infrastruktur och allt vi tycker om”. Det har skett en ökning av oförklarliga skador på undervattensinfrastrukturen i Östersjön under de senaste månaderna. Den senaste olyckan med undervattensinfrastruktur ledde till att en elkabel mellan Finland och Estland skars av i slutet av december. Den finska kustbevakningen gick ombord på oljetankern Eagle S – som seglade under Cooköarnas flagg – och styrde den in i finskt vatten, medan Estland satte in ett patrullfartyg för att skydda sin undervattenskabel. Utredningen berättade för Reuters att Eagle S hotade att skära av en andra strömkabel och ett gasrör mellan Finland och Estland när det var beslagtagen.Estlands utrikesminister Margus Tsahkna sa i december att skador på ubåtsinfrastruktur hade blivit ”så frekventa” att det tvivlade på tanken att skadan kunde betraktas som ”oavsiktlig” eller ”bara dåligt sjömanskap”. Tsahkna anklagade inte Ryssland direkt. Det gjorde inte heller Sveriges statsminister Ulf Kristersson, som på söndagen sa att även om Sverige inte drog förhastade slutsatser eller ”anklagade någon för sabotage utan mycket starka skäl”, så var det inte heller ”naivt”. Säkerhetsläget och det faktum att konstiga saker hända gång på gång i Östersjön får oss också att tro att fientliga uppsåt inte kan uteslutas.” sa han.