Kostnaden för att bli grön gnistor motreaktioner från väljarna

Det kallas för en ”greenlash”.

Motstånd mot grön politik har brutit ut över hela Europa. Allt var så annorlunda i det senaste EU-valet för fem år sedan, då unga väljare särskilt krävde åtgärder mot klimatförändringarna.

Stigande energipriser på grund av Rysslands krig i Ukraina och den bredare levnadskostnadskrisen har vänt många européer mot att överge fossila bränslen. Och bönder över hela Europa har blockerat vägar i ilska över miljöreformer.

Det kan innebära problem för EU:s gröna partier vid vallokalerna den 6-9 juni.

Partierna som utgör Greens/European Free Alliance (G/EFA) är för närvarande den fjärde största gruppen i Europaparlamentet, men de flesta undersökningar tyder på att de kan förlora så mycket som 30 % av sina platser.

”Om de två högergrupperingarna hamnar före oss och blir en del av processen att bilda en majoritet kommer de att blockera stora delar av parlamentet”, varnar de grönas ledande kandidat Terry Reintke.

Den typen av resultat kan ha stor inverkan på hur EU genomför en del av sin Green Deal för den europeiska ekonomin, som är en del av klimatlagen som syftar till att göra Europa koldioxidneutralt till 2050.

En del av avtalet har redan antagits i ett åtgärdspaket för att minska nettoutsläppen av växthusgaser med 55 % av 1990 års nivåer till 2030. Lagarna innehåller en kontroversiell klausul som förbjuder försäljning av bensin- och dieselbilar i EU till 2035.

Men de flesta av politiken som avgör hur EU når sina mål för 2040 måste fortfarande enas under de kommande åren. Dessutom, om det finns tillräckligt med politiskt tryck, kan även direktiv som redan har godkänts ändras.

Och partier till höger och längst till höger över hela kontinenten har reagerat snabbt på allmänhetens missnöje och vägt upp dyra koldioxidutsläppsprocesser och investeringar i grön omställning mot levnadskostnadskrisen.

I Italienhögerextrema ligaledaren Matteo Salvini har länge klagat på att förbudet 2035 mot diesel- och bensinbilsförsäljning är både antieuropeiskt och en ”gåva” till den kinesiska elbilsindustrin – och han har gjort det till en viktig del av sin agenda.

Ungerns Viktor Orban kan ha inga problem med att Kina tillhandahåller miljontals euro i gröna investeringar i sitt eget land, men han har varit snabb med att stödja bönder som protesterar i Bryssel och att anklaga andra europeiska ledare för att inte ta vanliga människor på allvar.

Tysklands koalitionsregeringen föll nästan sönder på grund av en motreaktion över sina planer på att förbjuda nya olje- och gasuppvärmningssystem från 2024. Politiken urvattnades när väljarna reagerade ilsket på idén att behöva lämna sina pannor. Det högerextrema AfD klagade över en ”ekodiktatur” och utmanar om andraplatsen i opinionsmätningarna.

I den Nederländerna, statliga planer för att minska utsläppen av kväveoxid gjorde bönder upprörda och ledde till en ökning av stödet för bonden-medborgarrörelsen (BBB), som nu ska ingå i den nya regeringen. Koalitionen, som inkluderar anti-islampopulisten Geert Wilders frihetsparti, planerar att ro tillbaka på en rad grön politik, inklusive subventioner för elbilar och solpaneler.

Sverige ansågs länge vara en spjutspets i Europas kamp mot klimatförändringarna. Men regeringen, som förlitar sig på de högerextrema Sverigedemokraternas stöd, kritiserades av det svenska klimatpolitiska rådet för att tappa takten och föra igenom politik som innebar att utsläppen skulle öka.

I Spanienett av de länder i Europa som drabbas mest av effekterna av klimatförändringarna, förnekar det högerextrema partiet Vox att klimatförändringar är konstgjorda och vill dra tillbaka den senaste gröna politiken.

Hannah Neumann, en tysk parlamentsledamot från Alliansen 90/De gröna, säger att berättelsen som har vuxit fram från den radikala högern – att valet är att ”antingen skydda klimatet eller vara konkurrenskraftig med vår ekonomi” – är helt enkelt fel.

”Det är inte ”antingen/eller” det är helt klart ett ”och”, sa hon till BBC.

”Alla går mot nettonoll, inte bara vi,” med både USA och Kina som investerar hårt i att förbereda sina ekonomier för grön omställning, säger hon. Om EU saktar ner fruktar Neumann att det kommer att hamna på efterkälken och inte längre vara konkurrenskraftigt.

Men även centerpartister tar upp hastigheten och kostnaden för grön omställning.

Den största grupperingen i Europaparlamentet, det konservativa Europeiska folkpartiets (EPP) har länge varit missnöjda med EU:s förbud mot bensin- och dieselbilar från 2035. Det är en kontroversiell del av EU:s Green Deal, och inte bara med partier på höger.

Lantbrukarnas protester har också lett till att Green Deal-politiken har vänts. Tidigare i år tillkännagav EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen planer på att skrota ett förslag som halverar användningen av bekämpningsmedel över hela EU.

Europas mittenpartier förstår vikten och vikten av klimatfrågor precis som de gröna gör, säger Jessica Polfjärd, parlamentsledamot från Sveriges Moderata parti. Men hon säger att det är viktigt att göra så ansvarsfullt och realistiskt, liksom att hitta den rätta balansen.

”Grön politik från gröna partier fungerade inte i verkligheten. De ville ha högre mål, de var för ambitiösa, säger hon till BBC.

De hade inte gett industrin de rätta verktygen för omställningen, hävdar hon: industrierna behöver chansen att komma ikapp och effekterna av åtgärder måste utvärderas först.

Trots motreaktionen är klimatförändringarna fortfarande i framkant av de europeiska väljarnas sinnen.

I förra månadens EU Eurobarometer-undersökning om europeiska attityder till miljön sa 78 % av de tillfrågade att miljöfrågorna hade en direkt effekt på deras dagliga liv och 84 % instämde i att EU:s miljölagstiftning var nödvändig för att skydda miljön i deras land.

En mindre majoritet på 58 % ville dock att användningen av förnybara energikällor och övergången till en grönare ekonomi skulle påskyndas, enligt en annan färsk Eurobarometer-undersökning.

Men frågor om levnadskostnader har spelat en mycket större roll i kampanjen inför veckans omröstning – och det verkar troligt att de europeiska gröna kommer att förlora mycket av den mark de vann för fem år sedan under de kommande dagarna.