Inuti Islands futuristiska gård odlas alger för mat

VaxaVaxa badar mikroalger i ett rosa-lila ljusI skuggan av Islands största geotermiska kraftverk rymmer ett stort lager en högteknologisk inomhusgård av slag som liknar ingenting jag någonsin sett. Under ett konstigt rosa-lila sken surrar upplysta paneler och cylindriska kolonner av vatten bubblar bort, när en futuristisk skörd av mikroalger växer. Det är här har Islands Vaxa Technologies utvecklat ett system som utnyttjar energi och andra resurser från det närliggande kraftverket, för att odla dessa små vattenlevande organismer. ”Det är ett nytt sätt att tänka på livsmedelsproduktion”, säger verkställande direktören Kristinn Haflidason när han ger mig en rundtur i rymdålderns anläggning. Under stora delar av vår historia har människor konsumerat tång, även känd som makroalger. Men dess lilla släkting, mikroalger har varit en mindre vanlig matkälla, även om den åts i århundraden i det antika Centralamerika och Afrika. Nu utforskar forskare och entreprenörer i allt högre grad dess potential som en näringsrik, hållbar mat. Cirka 35 minuter från huvudstaden Reykjavik, platsen Vaxa producerar mikroalgen Nannochloropsis, både som föda för människor och för foder i fisk- och räkodling. Den odlar också en typ av bakterier kallas Arthospira, även känd som blågröna alger, eftersom den delar liknande egenskaper som mikroalger. När den torkat kallas den spirulina och används som kosttillskott, livsmedelsingredienser och som en klarblå matfärg. Dessa små organismer fotosyntes, fångar energi från ljus för att absorbera koldioxid och frigöra syre. ”Algerna äter CO2, eller förvandlar CO2 till biomassa”, förklarar Haflidason. ”Det är koldioxidnegativt.” VaxaVaxas anläggning använder el från ett intilliggande geotermiskt kraftverk.Vaxas anläggning har en unik situation. Det är den enda platsen där algodling är integrerad med ett geotermiskt kraftverk, som levererar ren el, levererar kallt vatten för odling, varmvatten för uppvärmning, och till och med rör över dess CO2-utsläpp. ”Du får ett lite negativt kol fotavtryck”, säger Asger Munch Smidt-Jensen, livsmedelsteknikkonsult vid Danish Technology Institute (DTI), som var medförfattare till en studie som bedömde miljöpåverkan av Vaxas spirulinaproduktion. ”Vi fann också ett relativt lågt fotavtryck, både när det gäller mark- och vattenanvändning.” Förnybar energi dygnet runt, plus en ström av CO2 och näringsämnen med ett lågt koldioxidavtryck, behövs för att säkerställa att installationen är klimatvänligt, och han tror att det inte är lätt att replikera. ”Det finns en enorm energiinsats för att driva dessa fotobioreaktorer, och du måste på konstgjord väg simulera solen, så du behöver en ljuskälla med hög energi”, förklarar han ”Mitt huvudsakliga uttag är att vi ska använda dessa områden [like Iceland] där vi har lågpåverkande energikällor för att göra energiintensiva produkter”, tillägger Munch Smidt-Jensen.Vaxa”Det är ett nytt sätt att tänka på livsmedelsproduktion”, säger Kristinn Haflidason. Tillbaka vid algfabriken klättrar jag upp på en förhöjd plattform, där Jag är omgiven av bullriga modulära enheter som kallas fotobioreaktorer, där tusentals på tusentals små röda och blå LED-lampor ger bränsle till mikroalgers tillväxt i stället för solljus. De tillförs också vatten och näringsämnen. ”Mer än 90 % av fotosyntesen sker inom mycket specifika våglängder av rött och blått ljus”, förklarar Haflidason. ”Vi ger dem bara ljuset som de använder.” Alla förhållanden är noggrant kontrollerade och optimerade genom maskininlärning, tillägger han. Cirka 7 % av skörden skördas dagligen och fylls snabbt på av ny tillväxt.Vaxas anläggning kan producera upp till 150 ton alger årligen, och den planerar att expandera. Eftersom grödorna är rika på protein, kolhydrater, Omega-3, fettsyror och vitamin B12, menar Haflidason att odling av mikroalger på detta sätt kan hjälpa till att tackla den globala matosäkerheten. Många andra företag satsar på potentialen hos mikroalger – det uppskattas att marknaden kommer att vara värd 25,4 miljarder USD (20,5 GBP). bn) senast 2033.Danska nystartade Algiecel har provat portabla fraktcontainrar i storlek moduler som inrymmer fotobioreaktorer och som skulle kunna koppla upp sig till koldioxidutsläppande industrier för att fånga upp deras CO2, samtidigt som de producerar mat och foder. Grödor används också i kosmetika, läkemedel, biobränsle och en ersättning för plast. Kanske kan även mikroalger produceras i rymden. I ett projekt finansierat av European Space Agency planerar den danska teknologiska institutionen att testa om en mikroalg kan odlas på den internationella rymdstationen. Getty Images Många företag utvecklar mikroalger som djurfoder och för människor mat Trots alla investeringar är det en bit kvar innan mikroalger blir en vardaglig del av vår kost. Den behöver fortfarande utvecklas mycket, enligt Mr. Munch Smidt-Jensen. Han påpekar att konsistensen saknar fasthet. Under tiden kan smaken vara ”fiskig” om algerna är en saltvattensort. ”Men det finns sätt att komma över detta”, tillägger han. Det finns också den samhälleliga frågan. ”Är folk redo för det? Hur gör vi så att alla vill äta detta?” Malene Lihme Olsen, en matforskare vid Köpenhamns universitet som forskar om mikroalger, säger att dess näringsvärde behöver mer forskning.” Gröna mikroalger [chlorella] har en mycket robust cellvägg, så det kan vara svårt för oss att smälta och få i oss alla näringsämnen”, säger hon. För närvarande säger hon att mikroalger är bättre att lägga till andra ”bärarprodukter” som pasta eller bröd för att hjälpa till med smak, konsistens Olsen tror dock att mikroalger är ett lovande framtida livsmedel. ”Om du jämför ett hektar soja i Brasilien och föreställer dig att vi hade ett hektar alger kan du producera 15 gånger mer protein per år [from the algae]”Grönt slam någon? Tillbaka vid anläggningen tittar jag på ett oaptitligt grönt slam. Det är de skördade mikroalgerna med vattnet utpressat, redo för vidare bearbetning. Herr Haflidason bjuder mig på en smak och efter en första motvilja provar jag några och finner dess smakneutral med en konsistens som tofu. ”Vi föreslår absolut inte att någon ska äta grönt slam”, skämtar herr Haflidason. Istället är de bearbetade algerna en ingrediens för vardagsmat, och i Reykjavik bakar ett bageri bröd med Spirulina och ett gym lägger det i smoothies. ”Vi kommer inte att ändra vad du äter. Vi kommer bara att ändra näringsvärdet på maten du äter”, säger han.More Technology of Business