Förstår vi verkligen hur befängt det är? | Tomas Pettersson

Foto: MAXIM THORE / BILDBYRÅN Foto: CASTEL FRANCK / STELLA PICTURES/ABACA PRESS ABACA PRESSTomas PetterssonDet är halvtid i OS denna lördag. Betyg på svenska insatsen så här långt?Fyra glatt surrande getingar.Inte bara för det rent matematiska medaljresultatet med fem medaljer (till och med sex om vi redan nu räknar in Truls-pengen).Utan lika mycket för h-u-r det gått till.✓ Vi har ett par rätt okända ynglingar (Victor Lindgren, Tara Babulfath) som ytterst imponerande stod pall för trycket i sina första OS.✓ Vi har ett par favorittyngda seglare (Vilma Bobeck, Rebecca Netzler) som på ett smått mirakulöst sätt vände fiasko till silver.✓ Vi har en tidigare mästare (Jenny Rissveds) som övervann sina egna demoner – och nästan alla motståndare – och vann ett brons.✓ Vi har en superstjärna (Sarah Sjöström) som ställer uppe på en distans mest lite på skoj – bara för att sedan knocka oss alla med att ta guld.✓ Och – inte minst – så har vi Truls Möregårdhs mirakeldagar som vält en hel nation över ända.Ja, ni förstår. Varenda en av medaljerna har haft en utsökt liten oväntad historia bakom sig.Men nu är det dags för ett nytt svenskt OS-kapitel. Vi kan väl kalla det ”Skördetid”.För så här är det: Sverige har två helt unika idrottare i den här OS-truppen. Två fenomen som är så mycket bättre än vad resten har att erbjuda att det faktiskt kan vara svårt att riktigt förstå.Sällan har det synts tydligare än denna lördag i Paris.På förmiddan kvalade Armand Duplatis in till finalen i stav. Han gjorde det med ett svävande sexmetershopp över 5,75 samtidigt som tungt meriterade konkurrenter försvann en efter en.– Om jag är nervös inför finalen? Eh, självklart. Jag är ju en människa, säger Duplantis i Max.Jovars. Men 24-åringen är sannerligen en speciell människa.Åtta timmar senare har bänkat mig i mäktiga La Defense arena för att se en precis lika udda svensk idrottare.Det är semifinaler på 50 meter fritt. Simningens formel 1. Distansen där marginalerna ska vara mindre än på någon annan.Och jo, så är det i den första semin. Det skiljer bara sex hundradelar mellan de tre snabbaste – med polskan Katryna Wasick som vinnare på 24.23 sekunder.Ett par minuter senare strosar Sarah Sjöström in och går fram till startpallen. Byter några ord med en av sina motståndare – och dyker sedan i.Sarah Sjöström slår handen i kaklet 23.66 sekunder senare, bara fem hundradelar från världsrekordet. Och Sjöström är 51 (!) hundradelar före tvåan Gretchen Walsch.Låt mig säga så här. Det är väldigt svårt att avgöra vem som var mest överlägsen denna dag dag: Armand Duplantis eller Sarah Sjöström.– Jag får väl se om det kan gå snabbare i finalen i morrn, säger Sarah Sjöström nere i mixade zonen en stund senare.Hon verkar inte bry sig speciellt mycket över att just ha simmat det näst snabbaste loppet på distansen genom alla tider. Fast det är klart, det är ju hon själv som har det där världsrekordet.– Men visst, i min ålder får man vara glad för alla stunder när det blir snabba tider, säger Sarah Sjöström och ler.Hon svarar på frågor ett par minuter till, får förklara hur hon kunde se så avslappnad ut strax före start (”Men gud, det är inte så att vi ska gå ut i krig. Det här är bara simning”), och knatar sedan i väg.En dag på jobbet är över, liksom.Själv står jag kvar med en känsla av….tja, kanske förundran är rätt ord. För det som nu sker i Paris är onekligen speciellt.Mer exakt:Sverige är en pyttenation.Simning och friidrott är två av de allra största, allra populäraste idrotterna, på OS-programmet.Men det är den här puttefnasknationen som faktiskt har en simmare och en friidrottare som är bland de mest överlägsna av alla.Det borde inte vara så. Det är egentligen helt orimligt. Men just därför vi ska njuta av varje sekund.Så ut och skörda nu, Armand och Sarah. Gulden ska hem till Sverige.