Förklaringen till tiderna – bassängen ska förbjudas | OS 2024

Bassängen i Paris förbjuds efter OS. Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅNLouise Hansson. Foto: MAXIM THORE / BILDBYRÅNVatten som vatten, bassäng som bassäng, tänker nog många. Startpallen ser likadan ut, 50 meter är längden och sen kommer väggen för vändning. Linan med flaggor i rosa, blått och mörkblått hänger exakt där de ska för att ryggsimmarna ska veta hur många armtag det är kvar innan det är dags att slå runt eller gå i mål. Vad kan det möjligen finnas att anmärka på i Paris La Defense arena? Något som blivit en snackis, förvånat simmarna och möjligen är svaret på de uteblivna världsrekorden. Bassängen. Efter OS är den dessutom förbjuden. Bakom kulisserna pyr ilskanI ursprungsplanen skulle inte arena användas, men den tilltänkta simarenan vid Stade de France nådde inte upp till kraven. Istället gjorde man om den multifunktionella arenan – som mest används för konserter (Taylor Swift spelade nyligen här) och rugby – till simningens hemmaborg med 15 000 sittplatser. Atmosfären har hyllats av alla – det har däremot inte bassängen gjort. Djupet i bassängen är 2,15 meter för de olympiska tävlingarna. Fina, internationella simförbundet rekommenderar ett djup på 3 meter. Kraven för tävlingar på internationell nivå är 2,5 meter sedan januari 2023, men Paris klarar sig på grund av att de tilldelades OS 2017. Men efter OS är det alltså inte tillåtet att genomföra internationella tävlingar i den uppbyggda bassängen, något Wall Street journal fått bekräftat. Inte undra på irritationen bland simmarna. Ryktet bakom kulisserna, framför allt bland sprinters och lagkappsimmare, är att det är kaos. Amerikanernas ilska har pyrt mest och man har beskrivit situationen i poolen som en ”war zone”. Flera svenska simmare har vittnat om att känslan i vattnet inte alls stämt överens med tiderna på tavlan. Och Louise Hansson menade att flera av damerna i fjärilsfinalen nog var besvikna på tiderna. ”Blir mer vågigt och strömt”Sajten Swimswam var först med att rapportera om poolens djup och lyfte problematiken med den. Det må låta banalt, att djupet i en pool ska påverka och irritation uppstå. Men vetenskapen säger att bassänger som är djupare är ”snabbare” och mer lämpade för världsrekord. Hittills har det inte blivit ett enda, under OS i Tokyo blev det fem och en rad olympiska rekord. Då var poolens djup strax under tre meter. Och visst påverkar det simmarna, menar Sveriges förbundskapten Martina Aronsson. – Ganska mycket också. Jag är förvånad att det var grundare här än vad det brukar vara, säger hon. Det är framför allt turbulensen vid vändningarna som Aronsson lyfter fram, eller växlingarna under lagkapper, som ett problem. Sara Junevik hamnade exempelvis precis bakom vågen på sin sträcka i lagkappen, och i stället för att då ”glida med den” blev det ett motstånd som var större än vanligtvis. – Det blir extremt mycket då. Man behöver vara duktig på sina skills, komma under vågen och sen upp med fart.Isak Eliasson, som simmar de kortare frisimssträckorna håller med om att det märks när bassänger är grundare än annars. – Vanligtvis brukar det vara 2,5-3 meter. Så det påverkar att det blir mer strömt och vågigt. För desto djupare bassängen är desto mindre skvätt och vågor, säger han. ”Behöver vara smart för att klara det”Sverige har lagt vikt vid att se över de fasta situationerna, som Martina Aronsson kallar det. Därför är de första dagarna otroligt vikiga. – Det låter kanske lite märkligt, men varje bassäng är unik. I simningen är känslan väldigt, väldigt viktig. Det är en tekniksport och det kanske man inte tror. Men är det ovanligt att det är så här grunt? – Ja, om jag jämför med de sista VM:en som jag har varit med om, både Doha, Fukuoka och Budapest, så är det grundare. Du behöver vara smart för att klara av det.