Bråket om uttagningarna är ovärdigt | Albin Julin

Foto: JESPER ZERMAN / BILDBYRÅNAlbin JulinNär SOK beslutar vilka som ska få åka till OS vill de att idrottaren ska ha visat kapacitet att sluta topp tolv i sin gren. Inför årets OS översatte friidrotten för första gången det här kravet till konkreta resultat. Förbundskapten Kajsa Bergqvist och SOK tog gemensamt fram en tabell för att undvika anklagelser om godtyckliga uttagningar. Om det lyckades? Nja. Bara några dagar före OS i Paris stämde fem friidrottare SOK. De och andra utövare upplevde att de snuvats på en OS-plats eftersom de var klara på ranking enligt friidrottens internationella system – och krävde en förändring. Argast av alla har kanske höjdhopparen Maja Nilsson varit. – De sysslar med maktspel, säger Nilsson, som nu valt att avsluta sin karriär, i en färsk intervju med Expressen. Nu måste det väl vara tydligt vem som har rätt och fel?Jag förstår Maja Nilssons frustration. Det har varit lika smärtsamt som imponerande att se Nilsson, talangen vars lysande inledning på seniorkarriären bromsades upp av skador, kämpa för att närma sig höjderna som krävdes för en OS-biljett till Paris. I slutändan räckte det inte. Menar SOK, alltså. Enligt Maja Nilsson själv skulle hon ha fått åka. Med det nya system som tagits fram måste det väl vara tydligt vem som har rätt och fel här? Vi kollar. # Det internationella friidrottsförbundets kvalgräns ligger på 1.97. Den klarade inte Maja Nilsson. # SOK:s nomineringsgräns ligger på 1.93. Inte heller den klarade hon. # SOK:s nomineringsspann lyder 1.91–1.92. Här blir det… lite mer komplicerat. Nilsson hoppade 1.91 en gång under säsongen. Men enligt kriterierna ska utövaren ha visat ”flera resultat inom nivåspannet”. Det var chockerande att höra hur otydligt det nya systemet landatHär krävs en avstickare till SM i Uddevalla i juli för att förstå problematiken fullt ut. Maja Nilsson hade vunnit guld på 1.89 och fick begära upp ribban på valfri höjd. Vad skulle hon välja för att gå mot en säkrad OS-plats? 1.91 och säkra ytterligare ett resultat inom spannet? Eller 1.93 för att klara nomineringsgränsen? I en intervju med GP har Nilsson berättat att hon frågade Kajsa Bergqvist – som svarade att hon inte visste. Det var chockerande att höra hur otydligt det nya systemet trots allt blivit i praktiken. Maja Nilsson satsade på 1.93 och rev ut sig (under ifrågasatta former, ska sägas). Hade hon fått åka till OS om hon klarat 1.91 och därmed radat upp ytterligare ett resultat inom nomineringsspannet? Jag får akut migrän över att den frågan ens ska behöva uppstå. Men det spelar ju mindre roll, menar Maja Nilson. Enligt det internationella friidrottsförbundets rankingsystem var hon klar för en plats bland de 32 bästa som skulle få åka till Paris. När finalen avgjorts var hon ännu mer övertygad om att hon hade i OS att göra. För brons räckte det nämligen att hoppa 1.95 – en centimeter under Maja Nilssons personbästa. Diskussionen har blivit ovärdig för alla parterÅterigen, jag förstår hennes frustration. Men det där resonemanget hör inte hemma här. Nilssons personbästa är tre år gammalt. Hennes säsongsbästa hade inte räckt till final. Usain Bolts personbästa lyder 9.58 – ska han vara garanterad en plats i 100-metersfinalerna tills någon slår det? Diskussionen om OS-uttagningarna har någonstans blivit ovärdig för alla parter. Även för SOK. Är du under 25 år och missar både gränser och spann kan du hoppas på att bli uttagen genom framtidskriteriet, om du anses vara en ”löftesrik deltagare till nästkommande OS” (24-åriga Maja Nilsson hade kunnat ta sig till Paris den här vägen). I en intervju med Max vägrade Peter Reinebo hålla med experten Mustafa Mohamed om att framtidskriteriet kan anses vara godtyckligt. Det handlar helt enkelt om ”utvecklingskurvan”, menade Reinebo. Visa mig gärna med måttband eller tidtagarur hur du uppmäter uttagningsbar nivå i den kurvan. Vad man än tycker om systemet går det väl att erkänna att ett visst mått av bedömning spelar in här? Det är ett upplägg som inte lämnar något utrymme för tolkningsfrågorSOK:s skattefinansierade resurser är det som ska bekosta OS för utövare och ledare. Så någonstans är det rimligt att de slutgiltigt ansvarar för uttagningarna. Det är också rimligt att se över möjligheten att justera uttagningarna, som berör hundratals utövare och idrotter i både sommar- och vinter-OS.  2022 lade friidrottsförbundet fram en motion om att samma regler som gäller för VM ska gälla för OS (det vill säga internationella kvalgränser och ranking). Motionen röstades ner då, men räkna med att liknande förslag dyker upp igen. Om SOK väljer att gå på den linjen, och samtidigt slopar framtidskriteriet, har vi ett upplägg som lämnar noll komma noll procent utrymme för tolkningsfrågor. Och Kajsa Bergqvist slipper svara för ett system hon inte står bakom och till viss del inte ens förstår.