Blåvitt har annat att fundera på än ett idiotiskt tilltag | Markus Wulcan

Markus WulcanNågra knallskottsdårar i hemmaklacken levde rövare efter Jusef Erabis segermål på stopptid, ett enskilt ljushuvud fick för sig att rusa in på planen och blev välförtjänt bortsläpad av vakter. Mycket känslor så klart, men förklara gärna poängen med detta? Ilskan riktas förstås delvis mot domarinsatsen – ej sällsynt efter en förlust – men det var knappast hans fel att IFK Göteborg fick i väg ganska precis noll skott på mål. Det var inte heller första gången den här säsongen, och då är det svårt att vinna fotbollsmatcher. Hur det hade gått elva mot elva är det ingen som vet. Kanske hade Hussein Carneil kunnat bli hjälte med ett fint inhopp efter tio månaders skadefrånvaro, kanske hade 0-0 stått sig och kanske hade Hammarby vunnit ändå.Ingen har en susning om det, men Carneil är nog – och borde verkligen vara – mäkta besviken på sig själv även om han inte tycker att det skulle ha varit rött kort. Men att efter bara fyra minuter på planen ställa sig huvud mot huvud mot den fenomenale retstickan Simon Strand och sedan ge honom en tryckare med handen precis framför den assisterande domaren… det är inte jättebegåvat, milt uttryckt. Han satte tveklöst sitt lag i skiten och ett uppsträckningssamtal på Kamratgården lär det bli, förutom förbundets obligatoriska avstängning i minst en match. Man måste kunna hålla sig kallare i en sådan situation, speciellt med tanke på IFK Göteborgs utsatta läge. Dessutom kom inspelet till Hammarbys segermål på kanten där Hussein Carneil skulle ha hjälpt Oscar Wendt.Det var stundtals helt bedrövligtNär laguppställningen presenterades någon timme före avspark var det nog många som hickade till och undrade om Stefan Billborn och Joachim Björklund hade lottat fram startelvan. Ej vindsnabbe Jonas Bager som högerback mot Hammarbys jättevindsnabbe ytter Bazoumana Touré, defensive slitvargen Kolbeinn Thordarson som så kallad ”tia”, Ramon Pascal Lundqvist utflyttad på kanten och en ny chans för matchotränade dansken Nikolai Baden längst fram. IFK Göteborg ville spela kampfotboll, Hammarby svarade med kampfotboll, men passningskvaliteten i både lagen var stundtals helt bedrövlig. Bager klarade sig överraskande bra mot Touré och extraknäckte som plåster, Thorardson dödade planenligt ytor centralt i Bajens uppspelsfas, Baden hade i alla fall vissa intentioner jämfört med debuten medan Ramon Pascal Lundqvist i princip var helt osynlig. Anders Trondsen (pigg i första) fick ett bra läge men sköt högt över, Thordarson hade också en fin chans men dröjde med avslutet, mycket mer av värde skapade inte hemmalaget. Laurs Skjellerup byttes in och gjorde nytta till ingen nytta, men höll sig i alla fall skadefri. Kvar på bänken satt Linus Carlstrand, som gjorde mål för två veckor sedan. Där satt också Oscar Pettersson, den förre BP-kuggen verkar vara fast i frysboxen. Om inget dramatiskt sker, väntar samma dramatikHemmapubliken fick åtminstone se ett lag i blått och vitt som brann, som slet kopiöst och verkligen försökte, men Stefan Billborn och Joachim Björklund får inte offensiven att stämma hur man än bär sig åt. Läge att skrota 4-2-3-1 och köra 4-3-3 igen? Trepoängarna måste börja trilla in nu (BK Häcken borta i nästa…). Hammarby tog fajten, vann fajten, hade tålamodet och hade nog varit nöjda med en pinne på ett ruskigt varmt och vackert inramat Gamla Ullevi. Men så fick man en gratisbiljett med en man mer, Jusef Erabi vräkte sig fram före Gustav Svensson och kunde fira segermålet precis framför Bajens klack. Hammarby rår inte på Malmö FF men gör en kanonsäsong i jakten på en Europaplats. IFK Göteborg lär få uppleva samma dramatiska höst som i fjol om inget händer med offensiven. Målsnittet 1,0 efter 21 omgångar säger det mesta. LÄS MER: Hussein Carneil efter röda kortet: ”Mycket arg”LÄS MER: Erabi sa fel namn: ”Det var inte för att vara respektlös”