Bangladesh försvann: Aynaghor-överlevande talar ut

EPAMichael Chakma rycktes från en gata och försvann in i ett hemligt fängelse 2019 Mannen som gick ut i regnet i Dhaka hade inte sett solen på mer än fem år. Även en molnig dag kämpade hans ögon för att anpassa sig efter en halv decennium inlåst i ett svagt upplyst rum, där hans dagar hade ägnat åt att lyssna på sorlet från industrifans och de torterades skrik. När han stod på gatan kämpade han för att komma ihåg sin systers telefonnummer. Mer än 200 km bort, samma syster läste om männen som kom ut från en rapporterad interneringsanläggning i Bangladeshs ökända militära underrättelsetjänsthögkvarter, känd som Aynaghor, eller ”House of Mirrors”. De var män som påstås ha ”försvunnit” under Sheikh Hasinas alltmer autokratiska styre – till stor del kritiker. av regeringen som var där en dag och gick nästa dag. Men Sheikh Hasina hade nu flytt landet, utan säte av studentledda protester, och dessa män släpptes. I ett avlägset hörn av Bangladesh stirrade den unga kvinnan på henne datorn undrade om hennes bror – vars begravning de hade hållit för bara två år sedan, efter att varje väg för att avslöja var han befann sig fruktlös – kunde vara bland dem? nära och kära ärDen dagen Michael Chakma med våld buntades in i en bil och fick ögonbindel av en grupp kraftiga män i april 2019 i Dhaka, trodde han att det var slutet. Han hade kommit till myndigheternas uppmärksamhet efter år av kampanj för folkets rättigheter av Bangladeshs sydöstra Chittagong Hill-region – en buddhistisk grupp som utgör bara 2 % av Bangladeshs 170 m starka, mestadels muslimska befolkning. Han hade, enligt rättighetsgruppen Amnesty International, varit starkt uttalad mot övergrepp som militären begått i Chittagong Hill Tracts och har kämpat för ett slut på militärstyret i regionen. En dag efter att han kidnappades kastades han in i en cell inne i House of Mirrors, en byggnad gömd inuti den anläggning som Generaldirektoratet för Forces Intelligence (DGFI) använde i huvudstaden Dhaka. Det var här de samlade in lokal och utländsk underrättelsetjänst, men det skulle bli känt som någonstans mycket mer olycksbådande. Den lilla cell han hölls i, sa han, hade inga fönster och inget solljus, bara två rytande avgasfläktar. Efter ett tag ”tappar man känslan av tid och dag”, minns han. ”Jag brukade höra andra fångars rop, även om jag inte kunde se dem, deras ylande var skrämmande.” Gråten, som han skulle lära känna sig själv, kom från hans medfångar – av vilka många också höll på att förhöras. ” De band mig vid en stol och roterade den väldigt snabbt. Ofta hotade de att elektrocutera mig. De frågade varför jag kritiserade Hasina. Utanför interneringsanläggningen var chocken över hennes brors försvinnande. ersattes med panik. ”Vi gick till flera polisstationer för att fråga, men de sa att de inte hade någon information om honom och att han inte var i deras förvar,” minns hon. ”Månader gick och vi började få panik mår dåligt.” En massiv kampanj inleddes för att hitta Michael, och Minti lämnade in en stämningsansökan till High Court 2020. Ingenting gav några svar. ”Hela familjen gick igenom mycket trauma och vånda av min bror”, säger hon. Sedan i augusti 2020 dog Michaels pappa under Covid. Cirka 18 månader senare bestämde familjen att Michael också måste ha dött. ”Vi gav upp hoppet”, säger Minti enkelt. ”Så enligt vår buddhistiska tradition bestämde vi oss för att hålla hans begravning så att själen kan befrias från hans kropp. Med tungt hjärta gjorde vi det. Vi grät alla mycket.”Getty ImagesSheikh Hasina, som flydde från Dhaka med militärhelikopter den 5 augusti, hade varit vid makten sedan 2009. Rättighetsgrupper i Bangladesh säger att de har dokumenterat omkring 600 fall av påtvingade försvinnanden sedan 2009, året då Sheikh Hasina valdes .Under åren som följde skulle Sheikh Hasinas regering anklagas för att rikta sina kritiker och meningsmotståndare i ett försök att kväva alla oliktänkande som utgjorde ett hot mot deras styre – en anklagelse som hon och regeringen alltid förnekade. En del av de så kallade försvann släpptes så småningom eller framställdes i domstol, andra hittades döda. Human Rights Watch säger att nästan 100 personer fortfarande saknas. Rykten om hemliga fängelser som drivs av olika bangladeshiska säkerhetsbyråer cirkulerade bland familjer och vänner. Minti tittade på videor som beskriver försvinnandena och bad att hennes bror var häktad någonstans. Men förekomsten av en sådan anläggning i huvudstaden avslöjades först efter en undersökning av Netra News i maj 2022. Rapporten fann att den var inne i Dhakas militärläger, eller hur i hjärtat av staden. Den lyckades också få tag på förstahandskonton inifrån byggnaden – av vilka många stämmer överens med Michaels beskrivning av att han hölls i en cell utan solljus. Beskrivningarna återspeglar också beskrivningarna av Maroof Zaman, en tidigare Bangladeshisk ambassadör i Qatar och Vietnam, som först fängslades i House of Mirrors i december 2017. Den före detta diplomaten Maroof Zaman var rädd för följderna av att uttala sig. Hans intervju med BBC är en av de få gånger han har talat om sin 15 månader långa prövning: som en del av sin frigivning , kom han överens med tjänstemän att inte tala offentligt. Liksom andra som har talat om vad som hände bakom komplexets väggar, var han rädd för vad som kunde hända om han gjorde det. Den fånge som talade öppet med Netra News 2022 gjorde det bara för att han inte längre var i Bangladesh. Maroof Zaman har bara känt sig trygg att säga ifrån sedan Sheikh Hasina flydde – och hennes regering kollapsade – den 5 augusti. Han beskriver hur han också var hölls i ett rum utan solljus, medan två bullriga frånluftsfläktar dränkte alla ljud som kom utifrån. Fokus i hans förhör låg på de artiklar han hade skrivit om korruption i hjärtat av regeringen. Varför, ville männen veta, skrev han artiklar som påstod ”ojämlika avtal” undertecknade med Indien av Hasina, som gynnade Delhi. ”Under de första fyra och en halv månaderna var det som en dödszon,” han säger. – Jag blev ständigt slagen, sparkad och hotad med pistolhot. Det var outhärdligt, jag trodde att bara döden skulle befria mig från denna tortyr.” Men till skillnad från Michael flyttades han till en annan byggnad. ”För första gången på månader hörde jag ljudet av fåglarna. Åh, det var så bra, jag kan inte beskriva den känslan”, berättade Maroof. Han släpptes så småningom efter en kampanj av sina döttrar och supportrar i slutet av mars 2019 – en månad innan Michael fann sig själv kastad in i en cell.Getty ImagesSläktingar till några av de nästan 100 personer som förblir saknade samlades vid en demonstration i Dhaka nyligen. Få tror att påtvingade försvinnanden och utomrättsliga mord kunde ha genomförts utan den högsta ledningens vetskap. Men medan människor som Mr Chakma försmäktade i hemliga fängelser i flera år Hasina, hennes ministrar och hennes rådgivare för internationella angelägenheter, Gowher Rizvi, avvisade bestämt anklagelser om bortföranden. Hasinas son, Sajeed Wazed Joy, har fortsatt att avvisa anklagelserna, istället för att lägga skulden på ”en del av våra brottsbekämpande ledarskap”. [who] handlat bortom lagen.” ”Jag håller absolut med om att det är helt olagligt. Jag tror att de orderna inte kom från toppen. Jag hade ingen kunskap om detta. Jag är chockad över att höra det själv, säger han till BBC. Det finns de som höjer på ögonbrynen över förnekandet. Tillsammans med Michael dök det fram personer med mycket högre profiler från Spegelhuset – inklusive två höga medlemmar av det islamistiska politiska partiet Jamaat-e-Islami, en pensionerad brigad, Abdullahi Aman Azmi och advokat Ahmed Bin Quasem. Båda hade tillbringat cirka åtta år i hemlig fängelse. Det som är tydligt är att återuppkomsten av personer som politikerna och Michael visar att det är brådskande för de nya myndigheterna i Bangladesh att beordra och se till att säkerhetsstyrkorna avslöjar alla platser av frihetsberövande och redogörelse för de som har varit försvunna”, enligt Ravina Shamdasani, talesperson för FN:s kontor för mänskliga rättigheter i Genève. Bangladeshs interimsregering enades: tidigare i veckan inrättade den en fem-medlemskommission för att utreda fall av påtvingade försvinnanden av säkerhetsbyråer under Hasinas styre sedan 2009. Och de som har överlevt prövningen vill ha rättvisa. ”Vi vill att förövarna ska straffas. Alla offer och deras familjer borde få kompensation”, sa Maroof Zaman. Tillbaka på gatan utanför House of Mirrors – bara två dagar efter att Sheikh Hasina flydde till Indien – kämpade Michael för att bestämma sig vad han skulle göra. Han hade bara fått veta om sin frigivning 15 minuter innan. Det var mycket att ta in. ”Jag glömde de två sista siffrorna i min systers telefonnummer”, säger han. ”Jag kämpade mycket för att komma ihåg det, men jag kunde inte. Sedan ringde jag en släkting som informerade dem.” Men Minti visste redan: hon hade sett nyheterna på Facebook. ”Jag var extatisk”, minns hon genom tårar två veckor senare. ”Nästa dag ringde han mig, jag såg honom på det där videotelefonsamtalet efter fem år. Vi grät alla. Jag kunde inte känna igen honom.” Förra veckan såg hon honom personligen för första gången på fem år: svagare, traumatiserad – men vid liv. ”Hans röst låter annorlunda”, säger hon. Michael har under tiden att göra med det långa sikt hälsokonsekvenser av att hållas i mörker så länge. ”Jag kan inte titta på kontakter eller telefonnummer ordentligt, det är en suddig syn. Jag får behandling och läkaren ger mig glasögon.” Mer än så är det att komma överens med vad han har missat. Han fick veta om sin fars död några dagar efter frigivningen. Och ändå, mitt i smärtan, är han hoppfull – till och med glad. ”Det är mer än ett nytt liv, en uppståndelse. Det känns som att jag var död och har kommit tillbaka till livet igen. Jag kan inte beskriva den här känslan.” Ytterligare rapportering av Moazzem Hussain, BBC