Donald Trump Tariffer: Öppning av Salvos som skjutits i handelskriget

För bara en dag sedan hotade Donald Trump ett handelskrig med flera front med Kanada, Mexiko och Kina som skulle ta den globala ekonomin till okartat territorium. Tvifyra timmar senare är vi på en ganska annan plats med tullarna-eller Skatter – Mot USA: s närmaste grannar och handelspartner i vent i 30 dagar. Men 10% tullar på alla varorimport från Kina har gått vidare och Peking har svarat in natura. Så vilka är de potentiella ekonomiska konsekvenserna av dessa öppningsalvos och kan detta förvandlas till ett bredare handelskrig? Kina är föremål för betydande amerikanska tullar redan och har varit sedan Trumps första mandatperiod. Men filtens natur i dagens nya avgifter från Vita huset på varje enskilt varorimport från Kina – från leksaker, till mobiltelefoner, till kläder – är ny och betydande. BEIJING: , jordbruksmaskiner och vissa bilar – är mycket mindre svepande. Ändå flyttar vedergällningen oss in i arenan för tit-för-tat-åtgärd, där landet som upplever tullarna känner att det inte har något annat val än att slå tillbaka för att visa sina egna medborgare att det inte kan skjutas runt av en utländsk makt. Detta är Ordboksdefinitionen av ett handelskrig – och ekonomiska historiker varnar för att de tenderar att generera sin egen fart och kan snabbt spiral ut ur kontroll. Trump har använt nästan varje motivering under solen för tullar, från att höja mer skatteintäkter till att öka amerikansk tillverkning och Rebalancing Trade. Men en sak som de senaste dagarna bekräftar är att den nya presidenten betraktar dem som ett kraftfullt sätt att tvinga andra nationer att göra vad han vill. Han hotade massiva och straffande tullar på Colombia när den ursprungligen vägrade att acceptera amerikanska flygningar av dess deporterade medborgare, men han lyftte Hotet när Bogota frikände. Vita huset kan också peka på svaret från Mexiko och Kanada igår som bevis Tariffhot ger resultat. Han hade hotat att rida grovt över sin egen nordamerikanska frihandelsavtal om inte dessa nationer strammade på gränskontrollen. Även om hur mycket extra de två länderna som faktiskt lovade igår om gränsförsäkring i förhållande till vad de redan gjorde är öppet för fråga. Men problemet med Vita huset med tullhot på detta sätt är att om andra länder inte går tillbaka – eller Avtal nås inte – Trump kanske väl känner att han inte har något annat val än att följa eller riskera att förlora all trovärdighet. Och det riktade landet kanske känner att det måste svara med sina förberedda motåtgärder, även om de föredrar att inte göra det. Den högriskdynamiken – där saker kan glida ut ur kontrollen i en atmosfär av misstro och politiskt tryck – är därför många analytiker och ekonomer är långt ifrån tröstade av hur saker har spelat ut med Mexiko och Kanada den här veckan. Den andra anledningen många ekonomer Rädsla Trumps skrämmande tulldiplomati är dess potentiellt kyliga inverkan på affärsinvesteringar och förtroende. Amerikanska bilföretag har en djupt integrerad industriell bas i hela Amerika, Mexiko och Kanada. Bildelar korsar dessa gränser flera gånger i fordonsmonteringsprocessen. Avgiften för 25% tullar på var och en av dessa rörelser skulle vara katastrofala för dessa företag. Dessa nordamerikanska tullar har pausats för tillfället, men det är väldigt svårt att se oss eller kanadensiska billedare som åtagit sig att ytterligare investeringar i dessa gränsöverskridande leveranskedjor när som helst snart – och kanske under många år framöver. Det kommer att ha negativa konsekvenser för deras produktivitet – och även för deras anställdas lön i alla tre länderna. Uppfattningen av många ekonomer är att ha gränsöverskridande leveranskedjor gör dessa företag mer produktiva än de annars skulle vara och detta höjer amerikanska arbetares lön i förhållande till var de skulle vara om de bara tillverkas i Amerika. Dessa samma effekter gäller på en global skala . Mot bakgrund av Trumps tullhot mot Europeiska unionen, hur många amerikanska företag kommer sannolikt att gå vidare med planerade investeringar i Europa – och vice versa? Länder som Vietnam och Malaysia gynnade indirekt av USA: s tullar som infördes på Kina i Donald Trumps första presidentperiod, då multinationella företag skiftade tillverkning från Kina och till deras territorier för att undvika skatterna och fortsätta exportera till Amerika. Men vad händer om Trump nu hotar tullar mot dem också? Den enorma osäkerheten som Trumps tullhot har injicerat i den globala ekonomin – även om de inte alltid översätter till faktiska nya skatter – kommer sannolikt redan att skada.