Skandinaviska viner hoppas kunna vinna över de som dricker

BBCKlimatförändringar och mer motståndskraftiga druvor hjälper Danmark och Sverige att bygga en vinsektor Att dricka ett glas lokalt vin är förmodligen inte vad man tänker på när man besöker Skandinavien, men denna kallare, nordliga region håller på att växa fram som en ny vingräns. Hundratals kommersiella vingårdar är nu spridda över Danmark, Sverige och till och med Norge, som en första generation av professionella vinmakare förvandlar det som en gång var en nischhobby till en liten men blomstrande industri.Långt norr om Frankrikes Bordeaux eller Kaliforniens Napa Valley växer mer än 10 000 vinstockar på en sluttning på Själland, Danmarks största ö.”Folk har fått reda på att det faktiskt går att odla vin i Danmark, så nykomlingar kommer, år efter år”, säger Nina Fink när hon visar BBC sin tre hektar stora vingård, Vejrhøj Vingård. Nina och hennes man Niels startade sin verksamhet 13 år sedan, efter att ha gått i pension från affärsjobb i Köpenhamn. De odlar övervägande gröna druvor och producerar blommiga vita viner, samt mousserande och rosé. Vi har längre sommardagar med mer solljus än vad man har i Frankrike eller i Italien, så förhållandena är annorlunda, förklarar hon. För de flesta skandinaviska vingårdar , är solaris den valbara druvan – en aromatisk hybridsort som är väl anpassad till kallare trakter, mognar lätt och är mer sjukdomsresistent, vilket gör att vingårdar för att undvika besprutning av bekämpningsmedel. Druvan odlades först i Tyskland 1975, men adopterades först i Skandinavien från 2004, varefter vinframställningen tog fart.Niels Fink säger att folk blir positivt överraskade när de smakar på vinerna från Vejrhøj Vingård. ”Det glimtar lite i ögonen, sedan kommer det här halva leendet”, skrattar han. ”Folk gillar det.” Finkarna säljer sina flaskor direkt från vingården, men de levererar också till några av Köpenhamns bästa restauranger, inklusive den tre Michelin-stjärnan Geranium. Från början tillverkade de bara 4 000 flaskor årligen, men nu säljer de 20 000. ”Vi är begränsade av utbudet vi kan erbjuda”, säger herr Fink. Nina Fink och hennes man Niels etablerade sin vingård efter att ha gått i pension från jobb i Köpenhamn. Kommersiella vingårdar i Danmark och Sverige har bara varit tillåtna enligt EU:s regler sedan 2000. Vinframställning ökade runt 2010 och såg en förändring från amatörodlare till mer ambitiös produktion. Nyfikenheten och faktumet att ”det är möjligt”, har lockat vinentreprenörer, förklarar Jean Becker, från den danska vinforeningen.”Jag var en av dem som startade år 2000. Vi var sex odlare”, säger Becker, som står i sin vingård 25 km norr om Köpenhamn. Det finns nu 150 kommersiella vingårdar i Danmark med sammanlagt 125 hektar vinstockar, plus mer än 1 000 hobbyodlare. Samtidigt har Sverige 47 kommersiella aktörer som spänner över 193 hektar, enligt Svenska Vinföreningen, och den största har 125 000 vinstockar.” Jag började med 500 vinstockar”, sa Jean Becker, ”Idag börjar nya vinodlare med 15 000-25 000. De börjar i större skala. Finns det en marknad för det? Svaret är ja.” Men det är en industri som fortfarande är i sin linda, jämfört med de 800 000 hektar som odlas i Frankrike och nästan en miljon hektar i Spanien. På södra Själland producerar Jesper Rye Jensen, som driver Vesterhave Vingaard, röda viner från sorter som pinot noir och merlot, vanligtvis förknippade med Frankrike. Det är väldigt utmanande eftersom det är nytt för oss, säger han. ”Vi måste lära oss det. Det är inte som södra Europa, där de hade generation efter generation.” Data visar att både Danmark och Sverige har sett medeltemperaturen stiga nästan två grader Celsius under de senaste 40-50 åren, vilket resulterat i mildare vintrar och en längre fruktodlingssäsong. Men det finns fortfarande en risk för frostskador. Jesper Rye Jensen säger att som nordlig vinproducent fungerar klimatförändringarna till hans fördel ”Vi vinodlare i Danmark är glada att vi får en lite bättre väder.” Men Niels Fink menar att det värmande klimatet är ett tveeggat svärd. ”Klimatförändringar åtföljs av alla slags ondska, som mer extrema väderfenomen, lång torka, kraftigt regn. Det är lika hotfullt här som det är på andra håll.” Thora WineryVineyards i södra Sverige och Danmark njuter av långa solljusetimmar på sommaren. Däremot säger professor Torben Bo Toldam-Andersen, en fruktvetenskapsforskare från Köpenhamns universitet, att snarare än en längre växande säsongen är det uppkomsten av nya, hårdare druvor som till stor del startade uppkomsten av skandinaviska vingårdar ”Klimatförändringar gör det säkert lättare. men den främsta drivkraften är de nya sorterna.” Han leder ett program som heter ”FastGrapes”, som testar sorter av vinstockar, för att hitta de mest robusta och bäst lämpade för norra Europa. De väljs ut efter hur snabbt deras druvor mognar, och deras motståndskraft mot skadedjur, sjukdomar och andra miljöpåfrestningar. Nya plantor kan sedan odlas i högre skala.” Det finns så många saker som ingår i det perfekta vinet”, säger forskaren. ”En del av den sökningen sker i labbet… du kan se generna som gör den stark.” De första utvalda vinstockarna växer nu på 15 testplatser i Skandinavien, Litauen, norra Tyskland och Belgien. Men även med bästa möjliga druva sorter och varmare väder står skandinaviska vingårdar inför många utmaningar, såsom höga arbetskostnader och strikta regler för användning av kemiska behandlingar för att ta itu med alla sjukdomar i vingårdar.Romain Chichery säger att det också kan vara svårt för vingårdar att hitta arbetare. Född och uppvuxen i Frankrike flyttade han till Sverige kort efter avslutade studier i vintillverkning och vinodling. Nu 27 arbetar vinmakaren på Thora Vineyard på landets sydvästra Bjärehalvön. ”Vi måste utbilda arbetare, eller så måste vi ta dem utifrån [the country]”, säger han. Men ”att börja om från början” i Sverige, tillägger han att han tycker om friheten att experimentera. ”Det är inte bara copy paste, vilket har gjorts i decennier, eller århundraden, i den äldre vinodlingsvärlden.” Thoras ägare, amerikanska expat Heather Öberg säger att all möda och kostnad är värt det. ”Vi kan konkurrera med andra europeiska viner”, säger hon. Ändå utgör hemodlat skandinaviskt vin för närvarande bara en bråkdel av konsumentmarknaden, och flaskorna är dyra. Danskt vin i Danmark kostar från 200 kronor ($27; £22) per flaska och uppåt, mer än dubbelt så mycket som de billigaste importerna från Frankrike och Spanien. Endast en försumbar mängd exporteras. Vi kommer aldrig att konkurrera med Frankrike, Italien och Spanien eftersom de har väldigt låga priser, säger Becker. I hans centrala Köpenhamns vinbutik, Vino Fino, säljer ägaren Nicolai Christiansen mest franskt vin. Ändå säger han att han nyligen har sålt en låda danskt vin till en barägare i Frankrike.”Om du kan sälja det till en fransk kille kan du förmodligen sälja det till alla”, skämtar han. Men han är fortfarande inte övertygad om om danskt vin. ”Det danska vinet är fortfarande för dyrt”, säger han. ”Det kommer upp. men jag tror fortfarande att det är en bit kvar innan kvaliteten är där.” Läs fler globala affärs- och teknikberättelser