Ariana Grande är magnetisk i sin roll i Wicked – betyg

Publicerad 21 nov 2024 kl 09.53Ariana Grande är en prinsessdröm, lätt som sockervadd, medan Cynthia Erivos hånade häxa väcker ens underdog-sympatier. Men framför allt är det de höga tonerna, och de överdådigt pastelliga miljöerna som spelar huvudrollen när Broadway-succén ”Wicked” blir långfilm.Cynthia Erivo är Elphaba och Ariana Grande är Glinda. Foto: Universal PicturesCynthia Erivo. Foto: Universal PicturesArtisten och skådisen Ariana Grande. Foto: Giles Keyte/Universal PicturesJeff Goldblum är Trollkarlen från Oz och Michelle Yeoh är Madam Morrible. Foto: Giles Keyte/Universal PicturesMarissa Bode är Nessarose. Foto: Giles Keyte/Universal PicturesMed betoning på lång.Filmen klockar in på 2:40, och då är det ändå bara första halvan av berättelsen som serveras. Något som inte alls känns motiverat när originalmusikalen i sin helhet är 2:45, inklusive paus.SÅ BRA ÄR ”WICKED”MusikalUSA. Av Jon M. Chu. Med Cynthia Erivo, Ariana Grande, Michelle Yeoh, Jeff Goldblum, Marissa Bode, Jonathan Bailey. Längd: 2:41. Från: 7 år. Premiär på bio 22/11.Visa merHär finns också en rad musikalnummer som är så lättglömt anonyma att de omedelbart hade kunnat strykas. Men det superartificiella konceptet lockar ändå som en överdekorerad julgran eller ett magiskt barnasinne. Det är så mycket svepande klänningar, rosa väskor, tyll, glitter och kristaller att min inre sexåring vill skrika rätt ut när Glinda den goda (Grande) gör entré i en stor svävande såpbubbla.Denna viktlösa varelse är helt enkelt perfekt, medan den onda fula häxan från väst (Erivo) med grön hud är hatad. En dynamik som snabbt problematiseras, och får sin förklaring, i denna spin-off på ”Trollkarlen från Oz”.Svaret finns på universitetet Shiz, en skola som bäst kan beskrivas som korsningen mellan Harry Potter och ”Mean girls”. Här bär i alla fall den populära Glinda rosa varje dag, kastar med håret, och sprider säkert välmenande kommentarer, som dock präglas av den ytliga narcissism vi känner igen från Instagram-offentlighetens meningslösa ställningstaganden. Ariana är magnetisk i rollen. För att hon hittar till tonerna du trodde var omöjliga, och känns nästan läskigt mycket som en overklig docka. Men en mer erfaren komedienne hade antagligen vässat skämten en aning mer.Cynthia Erivo, som häxan, är även hon en sångakrobat, men spelar svalt och nästan kliniskt behärskat. Lite synd eftersom ögonblicken då hon berör som mest finns precis i skärningspunkten mellan mobboffer och sårat hot. Eller när hon faktiskt mjuknar en aning i mötet med den fagra prins Fiyero (gestaltad med komiskt sväng av Jonathan Bailey).I övrigt bidrar Michelle Yeoh med glamourös pondus som Madame Morrible, medan Jeff Goldblum är mer av sin egen karismatiska persona än av trollkarlen han faktiskt spelar.Men så finns här kanske heller inte jättemycket att bottna i, då det rätt förutsägbara dramat är begränsat till frågor av typen: Varför har häxan en skojig hatt eller varför är den gula tegelvägen gul? Subtiliteterna som fanns i exempelvis fjolårets familjemusikal ”Wonka” känns långt borta.Istället är det en handfull musikalnummer som gjuter liv i filmen. Den vindlande koreografin i ”Dancing through life” fångar mig, precis som ”gör om mig”-numret ”Popular”, samt den grandiosa finalen ”Defying gravity”.Men särskilt gravitationslöst är det inte. Tvärtom. ”Wicked” fungerar egentligen bäst som filmens svara på en mastig prinsesstårta, proppad med sylt och vaniljkräm, och med ett överflöd av ljuvliga marsipanrosor på toppen.