Levnadskostnader och inflation är inte samma sak

Inflationstakten ökade till 2,3 % i oktober, klart under den nivå den nådde som topp för två år sedan. Men du skulle ha fel att tro att levnadskostnadskrisen är över. På energiföretaget Utilitas callcenter i Hampshire en mycket kall dag tidigare i veckan såg jag pressen på levnadskostnaderna i frontlinjen. Klockan 10 på morgonen blinkade röda lampor på en karta över Storbritannien när förskottsbetalningsmätare tog slut på pengar, och företaget gav ”vänlig kredit” för att undvika en avstängning mitt i natten. En mamma med barn som behövde kylda mediciner för cancer ringde upp med rösten sprakande eftersom hon hade inte råd med hennes förskottsbetalning på 5 GBP och bad om att bli placerad på en direktdebitering. En äldre kund vägrade att sätta på sin uppvärmning eller använda varmvatten och ropade ner linjen till operatören. Dessa upprörande historier kommer när energiräkningarna stiger under vad som kan bli en kall vinter för första gången sedan toppen av energikrisen när Ryssland invaderade Ukraina för över två år sedan.Storbritannien och Europa har haft mycket tur med två milda vintrar sedan energikrisen. Men nu blir det kallare i en tid då det mesta extra statligt stöd har rullats tillbaka. Det är ett tydligt exempel på varför inflationen är inte riktigt detsamma som levnadskostnaderna. Energiinflationshöjningen ligger bakom oss, även med dagens bump igen. Inflationstakten går inte tillbaka till tvåsiffrigt igen. Men levnadskostnadskrisen kan vara på väg att slå hårdare än någonsin. Det var ingen överraskning att inflationstakten hoppade igen, vilket återspeglar den senaste höjningen av energipristaket. Den nya nyheten idag är att andra underliggande inflationsmått t.ex. tjänster och ”kärninflation”, som båda övervakas noga av Bank of England som en indikation på inhemskt pristryck, steg båda något och med mer än väntat. Det kommer när ett ökande antal företag varnar för att skattehöjningar och den högre minimilönen som aviserats i budgeten kan leda till att de höjer priserna för kunderna. I januari kommer Donald Trump till makten som USA:s president och hotar en total tull på 20 % på all import till USA. Om man lägger allt detta tillsammans och inflationen kan stiga in på våren nästa år, inte långt ifrån 3 %. inflationsbanan framöver är ovanligt osäker och tjänstemän från Bank of England, som beslutar om de ska höja eller sänka räntorna, är splittrade. Fyra i den nio man starka penningpolitiska kommittén sa på tisdagen att det inte var klart om prishöjningarna kommer att accelerera eller långsam under de kommande månaderna. Mycket beror, som många medlemmar av Bank of England har föreslagit, på hur budgetåtgärder går igenom i priser och löner. Bank of Englands guvernör Andrew Bailey upprepade tidigare i veckan att framtida räntefall skulle vara ”gradvisa”. Detta kommer sannolikt att innebära en sänkning vid vartannat räntemöte i Bank of England – så inget nästa månad, men sedan en ytterligare sänkning i början av februari. Fortsätter trenderna som väntat blir det kanske en paus i mars. I maj kommer mycket mer information att finnas tillgänglig om vad som har hänt med löner och priser sedan oktobers budgetförändringar. För att vara tydlig har den senaste utvecklingen inte i grunden förändrat förväntningarna om en serie räntesänkningar nästa år, men kanske i slutet av 2025 priserna kommer att vara cirka 4 % från nuvarande 4,75 %, snarare än tidigare förväntningar om att de skulle vara lägre. Utöver detta finns det en chans att om den geopolitiska situationen lugnar sig, under loppet av detta år, kommer gaspriserna att falla avsevärt. Det är ett mycket stort ”om”, men det tynger energileverantörernas sinnen. Men vad som än händer kommer det att bli en mycket tuff vinter om min eftermiddag i det Hampshire callcentret är något att gå efter.