- 2024-08-23
Ska du behöva betala för sekretess online?
Getty ImagesDet är ett allt vanligare budskap från webbplatser: surfa gratis – om du tillåter oss att spåra din data och rikta in dig med personliga annonser – om du inte gör det, lämna över lite pengar. Modellen kallas ”samtycke eller betala” och även om det kan bli allt vanligare, kvarstår frågor om huruvida det är etiskt eller till och med lagligt. Den brittiska datatillsynsmyndigheten, Information Commissioner’s Office (ICO) har inlett en konsultation om praxis – den kommer att rapportera sina resultat senare i år. ”I princip förbjuder inte dataskyddslagstiftningen affärsmodeller som involverar ”samtycke eller betalning”, säger ICO på sin hemsida. Men det fortsätter: ”Men varje organisation som överväger en sådan modell måste vara noga med att se till att samtycke… har getts fritt och är fullt informerat, samt kan dras tillbaka utan nackdel.” Det handlar om flera konkurrerande krav. Tillsynsmyndigheter, som ICO, vill se till att människor så långt det är möjligt förblir ansvarig för vad som händer med deras personliga data. Webbplatser är samtidigt försiktiga med växlingar av onlineannonsering – och rädda för att förlora intäkter till fler uppkomlingar delar av onlinevärlden, som influencers. ”I grunden handlar det om ett argument mellan en rätt att göra affärer och en rätt till integritet”, säger Philippa Donn, en partner på DPN Associates, ett konsultföretag som ger råd i dataskyddsfrågor. Du är produkten. Det finns ett vanligt sätt att förstå internet affärsmodeller: ”Om du får det gratis, är du produkten.” Vad det i praktiken betyder är att webbplatser ger bort sitt innehåll gratis och i gengäld matar du dem med dina personuppgifter. De säljer sedan den informationen så att du kan riktas in med annonser som är mer personliga för dig – och mer lukrativa för dem. Men sedan 2018 har det funnits ett hot mot den modellen: webbplatser i Storbritannien har varit tvungna att be om uttryckligt samtycke till att använda cookies och liknande spårningstekniker. Alla har blivit bekanta med popup-fönstret när du besöker en webbplats och ber dig att ”acceptera alla” eller avvisa icke-nödvändiga cookies. Problemet med webbplatser är att om du avvisar spårning samlar de in mindre information, vilket innebär att annonsörer betalar dem mindre eftersom de är mindre säkra på hur välriktade deras annonser är. Det är där ”samtycke eller betala” kommer in – det är ett försök från webbplatser att kompensera för pengarna de förlorar om du säger nej till att din data samlas in och säljs.Budgetsvart hålEn av de branscher som detta särskilt påverkar är tryckta medier, som till stor del finansieras av reklam och betalväggar online. Men onlineannonsörer har tagit sina utgifter någon annanstans – på sociala medier, på influencers och varumärkesaffärer – lämnar ett svart hål i tidningsbudgetar. Tidningar som MailOnline, The Sun, The Independent och The Times har alla nyligen tagit in ”samtycke eller betala”-modeller. ”Det är i grunden att säga,” Vi ger människor ett val. De kan antingen betala och få annonsfri tillgång till våra artiklar, eller så kan de spåras, eller så kan de gå iväg och inte läsa det, ” säger Philippa Donn. Den här frågan som ICO och andra överväger är – är det ett rättvist val? Idén om fritt givet samtycke måste uppfylla en ”mycket hög ribban”, säger Eva Lu, advokat på advokatbyrån Stephenson Harwood. För Lu, det handlar om huruvida användaren har ”ett genuint fritt val om hur deras personuppgifter ska användas av organisationen.” Detta innebär att huruvida modellen är tillåten eller inte kan avgöras från fall till fall. Mängden användare måste betala för integritet kan beaktas. En annan faktor som beaktas kommer att vara storleken på företaget och om det finns ett alternativt alternativ för användarna.” Om du inte kan läsa en viss artikel kanske du bara väljer att inte göra det och du kan gå och läsa om det någon annanstans, säger Lu. Men för andra branscher, som film och TV-streaming, ”kan det vara mycket svårare att motivera”, tillägger hon.” Ur en användares perspektiv, om jag vill se en film eller ett TV-program och det bara är tillgängligt på den streamingen tjänst eller plattform, så att alternativet kanske inte finns där någon annanstans.”Getty ImagesFrågan har testats på sociala medier i EU, där Meta lagt en ”betala eller samtycke”-policy på Instagram och Facebook.Under denna modell, Facebook och Instagram spårar fortfarande ditt beteende på deras appar för att mata rekommendationsalgoritmen. Men den informationen används inte för att rikta annonser mot dig. Generellt i EU hålls teknikjättarna som Meta högre standard än mindre företag när det gäller till förordning.I juli informerade Europeiska kommissionen Meta om att preliminära resultat tyder på att dess ”betala eller samtycke”-modell strider mot EU-lagstiftningen. Meta har nu rätt att granska bevisen som samlats in av EU och inleda ett försvar. Meta hävdar att de agerar inom lagen och ”prenumerationer som ett alternativ till reklam är en väletablerad affärsmodell inom många branscher”. Företaget är för närvarande i diskussioner med ICO, den brittiska datatillsynsmyndigheten, om att ta modellen till Storbritannien i framtiden. En talesperson för företaget säger att de ”engagerar konstruktivt” och kommer att dela mer information i framtiden. Inga beslut har fattats ännu.