Mattias Tengblad: ”En svensk utomjording gjorde det omöjliga” | OS 2024

Foto: JOHANNA SÄLL / BILDBYRÅNDen svenske OS-debutanten faller till det grå golvet, sträcker upp armarna och ler osäkert. Sen kommer tårarna. Vad som där och då försiggår inne i Truls Möregårdhs huvud och kropp vet vi inte, men jag gissar att han ställer sig ungefär samma frågor som oss andra.Vad var det egentligen som hände? Är det verkligen sant? – Jag är fortfarande i chocktillstånd, sa han en stund senare.Ja, det är vi alla.Det vore en ren underdrift att påstå att det kändes uppgivet inför den andra rundan av herrarnas pingisturnering. Man vill inte ställas mot en kines redan i den andra rundan, det är att betrakta som högst oturligt.Truls Möregårdh lottades inte bara mot en kines. Han fick Wang Chuqin, kines – och världsetta.Historiken? Förkrossande.Möregårdh hade mött Wang Chuqin vid åtta tillfällen och förlorat samtliga matcher, totalt 2-23 i set.0,25 set per match, om man så vill.Då gick Möregårdh ut och chockade pingisvärlden med att vinna två raka set i Paris.Men är man planetens främste pingisspelare så gräver man inte ner sig för såna struntsaker. Och Wang Chuqin kom tillbaka och kvitterade till 2-2.När han sen var nära att vända sitt 4-8-underläge i det femte set var Truls Möregårdh i gungning. Matchen var på väg att rinna ur hans händer.Då kopplade han på sitt alienmode igen.För när det kommer till mästerskapspingis är Truls Möregårdh inte mänsklig. Han har visat förr att han kan överraska och ta sig hela vägen till VM-final och nu skulle han komma att spela sitt livs pingis.I det sjätte set, som skulle bli matchens sista, öppnade han med sitt patenterade och närmast unika forehandsslag från ingenstans.Och ett par bollar senare hade svensk idrottshistoria skrivits. En blågul spelare hade skickat hem världsettan från OS. Redan i kväll spelar Truls Möregårdh åttondelsfinal mot Cheng Jui-Kao från Taiwan och vägen mot medaljerna ligger öppen.Kan man besegra världens bäste har man också en god möjlighet att slå precis alla andra. Hur det än slutar så kan vi alltid backa tillbaka till det där ögonblicket då en svensk utomjording gjorde det omöjliga.Och det där ansiktsuttrycket efteråt – det var ett sånt man inte glömmer.Det är väl precis såna som idrott handlar om.