Rumäniens president lämnar Natos chefslopp, vilket banar väg för nederländska Rutte | NATO Nyheter

Alla andra Nato-medlemmar hade redan stött den holländska premiärministern Mark Rutte för att bli nästa chef för alliansen.

Rumäniens president Klaus Iohannis har dragit sig ur kapplöpningen om att leda NATO, vilket banar väg för Nederländernas premiärminister Mark Rutte att bli nästa generalsekreterare för den transatlantiska militäralliansen.

Alla andra Nato-medlemmar hade redan stött Rutte, en trogen allierad till Ukraina och uttalad kritiker av Rysslands president Vladimir Putin, att ta över efter Jens Stoltenberg, som avgår i år efter ett decennium som ledare.

Den här veckan hävde Ungern sitt veto mot Ruttes kandidatur efter att den långvariga nederländska premiärministern gett skriftliga garantier om att han inte skulle tvinga Budapest att delta i militäralliansens nya planer på att ge stöd till Ukraina om han skulle bli utsedd.

Nato fattar alla sina beslut i samförstånd, vilket ger något av dess 32 medlemsländer ett effektivt veto, inklusive om de ska delta i någon gemensam ansträngning eller operation.

Turkiet hade också uttryckt motstånd mot Ruttes bud men lyfte sina invändningar i april.

Med kriget i Ukraina på Natos tröskel och europeiska nationer oroade över Nato-kritiske Donald Trumps eventuella återkomst till Vita huset efter presidentvalet i USA i november, drog alliansmedlemmarna slutsatsen att den mycket erfarna Rutte var den bästa personen för posten .

När det tillkännagav Iohannis beslut på torsdagen sa Rumäniens högsta råd för nationella försvar att de skulle donera ett av landets två operativa Patriot-missilsystem till Ukraina, som svar på vädjanden från Kiev till sina allierade om mer luftförsvarshjälp.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy sa att Rumäniens beslut ”kommer att stärka vår luftsköld och hjälpa oss att bättre skydda vårt folk och kritisk infrastruktur från rysk flygterror”.

Det högsta rådet, som leds av Iohannis, sa att presidenten hade informerat Nato förra veckan om sitt beslut att dra sig tillbaka och att Rutte nu skulle stödja Ruttes kandidatur.

Med alla 32 NATO-medlemmar som nu stöder holländaren, sa diplomater att de förväntade sig att alliansens styrande nordatlantiska råd formellt skulle välja honom till posten under de kommande dagarna.

Rutte kommer att möta utmaningen att bibehålla stödet för Ukrainas kamp mot Rysslands invasion samtidigt som hon garderar sig mot varje upptrappning som kan dra Nato direkt in i ett krig med Moskva.

Under Rutte har Nederländerna under de senaste åren ökat försvarsutgifterna över Natos mål på 2 procent av sin bruttonationalprodukt (BNP). Det tillhandahåller F-16 stridsflygplan, artilleri, drönare och ammunition till Kiev samt investerar kraftigt i sin egen militär.

Norges förre statsminister Stoltenbergs mandatperiod vid rodret för Nato upphör den 1 oktober. Han tillträdde 2014, bara några månader efter att Ryssland annekterade Ukrainas Krimhalvön.

Stoltenberg övervakade Natos övergång från en allians som huvudsakligen var engagerad i krishanteringsuppdrag på platser som Afghanistan tillbaka till dess försvarsrötter mot Ryssland.

Fyra länder har anslutit sig till Nato sedan Stoltenberg tillträdde: Montenegro, Nordmakedonien, Finland och Sverige.

Genom att ge toppjobbet till Rutte skulle alliansen missa möjligheten att utse sin första kvinnliga generalsekreterare – något som flera medlemsländer hade sagt att de var angelägna om att göra.

Estlands premiärminister Kaja Kallas ansågs allmänt vara en utmanare till rollen med starkt stöd från östeuropeiska länder. Men hon sågs som för hökaktig mot Ryssland av vissa västerländska medlemsländer.

Kallas är nu den ledande kandidaten att bli EU:s nästa utrikespolitiska chef, enligt diplomater.

Iohannis, vars andra mandatperiod som rumänsk president slutar i år, har upprepade gånger sagt att östeuropeiska stater behöver bättre representation i euro-atlantiska ledarroller.

Rumänien, som är medlem i både Nato och EU, har höjt försvarsutgifterna till 2,5 procent av sin BNP som svar på Rysslands invasion av Ukraina 2022.