Kommer Storbritannien och USA att sänka räntorna som Europa?

Efter att ha pressat upp lånekostnaderna kraftigt de senaste åren för att försöka dämpa stigande priser, lägger länder runt om i världen på att växla.

Europeiska centralbanken (ECB) tillkännagav på torsdagen sin första räntesänkning på fem år, och sänkte sin huvudsakliga utlåningsränta från rekordnivån på 4 % till 3,75 %.

Det kom en dag efter att Kanada tog ett liknande steg och följde en uppsjö av liknande drag de senaste månaderna från länder som Sverige, Schweiz, Brasilien och Mexiko.

Tjänstemän i Storbritannien och USA, där lånekostnaderna nu ligger i den högsta takten på ett år, förväntas avvakta med eventuella nedskärningar vid sina möten denna månad.

Men många analytiker tittar senare på sommaren eller tidigt på hösten efter åtgärder, och hävdar att det bara är en tidsfråga.

Det är ett tecken på att den globala kampen mot inflationen som utlösts av pandemin går in i en ny fas, eftersom hopp byggs upp i några av de största och hårdast drabbade ekonomierna om att prisinflationen äntligen kommer under kontroll.

”Det är ett viktigt drag”, säger Brian Coulton, chefsekonom på Fitch Ratings. ”Vi går in i ett annat skede.”

För bara några år sedan höjde centralbanker runt om i världen räntorna aggressivt i hopp om att högre lånekostnader skulle tynga ekonomin och lätta på pressen som pressade upp priserna.

Åtgärderna var ovanligt synkroniserade och svarade på globala leveranskedjeproblem och chocker på livsmedels- och energimarknaderna som hade fått priserna att rusa runt i världen.

Den samordningen har bleknat under det senaste året och blivit mer varierande.

I Europa, Storbritannien och USA – ekonomier som inte har upplevt inflationsproblem på årtionden – har tjänstemän varit i ett hållmönster och hållit kurserna på decennierhöga nivåer.

Beslutet från ECB är en förtroendeförklaring om att trender går i rätt riktning, säger Emma Wall, chef för investeringsanalys och analys på Hargreaves Lansdown.

”Vad centralbanken säger idag är att även om det kanske inte kommer ner i en rak linje, så är de övertygade om att de kan få tillbaka inflationen till målnivån på 2%”, sa hon.

I Europa ligger inflationen nu på 2,6 %, medan inflationen i Storbritannien har sjunkit till 2,3 %, långt ner från en topp på över 11 % i slutet av 2022.

I USA har Federal Reserves föredragna inflationsmätare, indexet för personliga konsumtionsutgifter, sjunkit till 2,7 %.

Fortfarande har Fed, som stod i spetsen för övergången till högre räntor, rört sig försiktigt, vilket återspeglar farhågor om att framstegen i frågan kan ha avstannat och att starkare tillväxt än väntat och stora offentliga utgifter kan göra det svårare att lösa.

”Eurozonens ekonomi är på en annan plats än USA”, säger Yael Selfin, chefsekonom på KPMG.

För närvarande förutspår många prognosmakare åtminstone en om inte fler räntesänkningar i USA, Europa och Storbritannien i år, med fler att följa under 2025.

Sådana åtgärder skulle medföra lättnad för företag och hushåll som vill låna.

Men analytiker säger att vägen ner för räntor sannolikt kommer att vara långsammare och mer hejdande än stigningen uppåt.

Om centralbanker höjer räntorna för snabbt riskerar de att släppa lös en våg av ekonomisk aktivitet som får priserna att bubbla upp igen.

Gå för långsamt och tyngden av högre lånekostnader kan leda till en mer allvarlig ekonomisk nedgång.

När ECB tillkännagav sin räntesänkning på torsdagen var ECB noga med att hålla sig borta från lovande framtida åtgärder, konstaterade Mark Wall, chefekonom på Deutsche Bank.

”Uttalandet gav utan tvekan mindre vägledning än vad man kunde ha förväntat sig om vad som kommer härnäst”, sa han. ”Det här är inte en centralbank som har bråttom att lätta på politiken.”

I Europa kommer de krafter som höll priserna låga före pandemin, inklusive långsammare tillväxt och en åldrande befolkning, sannolikt att återuppstå och i slutändan skicka tillbaka dem närmare noll, säger Joseph Gagnon, senior fellow vid Peterson Institute for International Economics.

Men han sa att USA sannolikt inte kommer att se en återgång till de ultralåga lånekostnaderna som rådde under decenniet efter finanskrisen, vilket delvis pekar på stora budgetunderskott som sannolikt kommer att hålla pressen uppåt på räntorna.

”Vi kommer att vara lite långsammare än Europa att skära, men jag tror att vi också kommer att hamna på en högre ränta när allt är över”, sa han.