Kriget flyttar Europas politik bort från Israel

I Europa, som länge varit en viktig källa till stöd för Israel, håller den politiska tyngdpunkten på att flyttas bort från premiärminister Benjamin Netanyahus regering.

Spanien, Irland och Norge erkände på onsdagen palestinsk stat, trots våldsamt israeliskt och amerikanskt motstånd. Och de flesta europeiska regeringar erbjöd otvetydigt stöd till Internationella brottmålsdomstolen denna vecka, efter att den begärt arresteringsorder för Israels premiärminister och försvarsminister, tillsammans med ledare för Hamas.

Israel har fortfarande fasta allierade inom EU, särskilt Ungern och Tjeckien, och nyckelspelare som Tyskland, trots växande obehag med Israels beteende, har inte visat någon benägenhet att ändra sin hållning. De växande sprickorna inom Europa gör att den konsensusdrivna Europeiska unionen inte kommer att ändra sina ståndpunkter inom kort.

Men europeiska länder möter ett ökande internationellt och inhemskt tryck att ta en hårdare ställning mot Israels hantering av de palestinska territorierna, och särskilt det förödande kriget i Gaza.

Bland EU:s medlemmar har Sverige under ett decennium stått ensamt om att erkänna palestinsk stat. Europa har länge stött det eventuella skapandet av en palestinsk stat – den ”tvåstatslösning” som Israels regering bestämt motsätter sig – och uttryckt frustration över Israels hantering av Gazaremsan och den ockuperade Västbanken, men de flesta nationer har varit ovilliga att gå längre .

Istället rörde Europeiska unionen sig, före kriget, närmare Israel, bland annat genom ekonomiskt och politiskt viktiga partnerskap inom handel och vetenskap.

Kriget, och hur det har utvecklats, förändrar det. De sympatiska åsikter som upprätthöll det europeiska stödet för Israel efter attackerna den 7 oktober avtar allt eftersom kriget fortsätter, den humanitära situationen i Gaza förvärras och Israel ser för många människor mindre ut som ett offer och mer som en angripare.

Irland och Spanien, EU-medlemmar och Norge, en nation som är nära ansluten till blocket, tog nästa steg på onsdagen och erkände palestinsk stat – en skarp tillrättavisning till Israel, även om det har liten praktisk effekt och kom som liten överraskning. De tre europeiska länderna har varit högljudda i sin kritik av Israel och stöd till den palestinska saken, även om de har fördömt Hamas och det brutala övergrepp det ledde mot Israel den 7 oktober.

Om fler av deras grannar följer deras ledning, kan Europeiska unionen bli en stor motvikt till den amerikanska ståndpunkten att en palestinsk stat endast bör bli resultatet av en förhandlingslösning med Israel. Det skulle fördjupa klyftan mellan Europa och Israel.

Det har funnits en växande kör av varningar och oro från EU-medlemmar om Israels dödliga och destruktiva kampanj mot Hamas i Gaza. Särskild uppmärksamhet riktas nu mot Belgien, ett annat djupt pro-palestinskt EU-land som har intensifierat sin kritik av hur Israel hanterar kriget.

Europeiska unionen som ett block har upprätthållit sina handelsavtal och andra avtal med Israel, trots växande uppmaningar att avbryta eller drastiskt begränsa dem.

Majoriteten av de 27 EU-länderna har haft i stort sett liknande ståndpunkter i kriget mellan Israel och Hamas sedan den 7 oktober och genomgått liknande förändringar.

De började med avsky mot den Hamas-ledda attacken som dödade uppskattningsvis 1 200 människor och fångade fler än 240 gisslan, stöd för Israels rätt att försvara sig och fortsatt hopp om en tvåstatslösning. De krävde återhållsamhet från Israel när det bombarderade, blockerade och invaderade Gaza. Sedan kom direkt, allt skarpare kritik mot en israelisk kampanj som har dödat omkring 35 000 människor – stridande och civila – hittills, tvingat de flesta Gazabor att fly från sina hem, orsakat brist på mat och mediciner och jämnat ut många av territoriets byggnader.

Genom att stå bakom Israel kan länder som Ungern och Tjeckien spela en avgörande roll när det gäller att avgöra vad Europeiska unionen kan och – särskilt – vad den inte kan göra när det gäller Mellanöstern. Även Österrike har hållit sig nära Israel medan andra har kritiserat det.

Utrikespolitik är ett nationellt privilegium som svartsjukt bevakas av EU-medlemmar som överlåter många andra makter till blocket. Gruppens ståndpunkter i internationella angelägenheter kan endast nås genom enhällig konsensus, vilket gör det osannolikt att den kommer att ta en tydlig ställning om Israel och Palestina inom kort.

När Internationella brottmålsdomstolens åklagare på måndagen begärde arresteringsorder för premiärminister Benjamin Netanyahu och Israels försvarsminister Yoav Gallant, slutade de flesta europeiska länder, och EU självt, för att ta en öppen ståndpunkt om flytten, men sa att de respekterade domstolens oberoende.

Men den tjeckiska premiärministern Petr Fiala sa på sociala medier att begära arrestering av ”representanterna för en demokratiskt vald regering tillsammans med ledarna för en islamistisk terroristorganisation är skrämmande och helt oacceptabelt.”

Ungerns premiärminister Viktor Orban kallade det ”absurt och skamligt.”

Men Belgiens utrikesminister, Sa Hadja Lahbib”Brott som begåtts i Gaza måste lagföras på högsta nivå, oavsett förövarna.”

Frankrikes utrikesministerium, blockets näst största nation, sa att ”Frankrike stöder Internationella brottmålsdomstolen, dess oberoende och kampen mot straffrihet i alla situationer.”

Att erkänna en palestinsk stat är ”inte tabu” för Frankrike men det rätta ögonblicket har ännu inte kommit, sade den franske utrikesministern på onsdagen efter att flera europeiska länder officiellt tagit steget. ”Det här beslutet måste vara användbart”, sa Stéphane Séjourné, utrikesminister, i ett uttalande.

Även om Frankrike hittills har avstått från att agera på egen hand, röstade man förra månaden för en resolution från FN:s säkerhetsråd om att erkänna Palestina som ett fullvärdigt medlemsland i FN. Storbritannien, som inte längre är med i Europeiska unionen men fortfarande är inflytelserik, lade ned sin röst i den omröstningen.

USA, Frankrike och Storbritannien är alla permanenta säkerhetsrådsmedlemmar, med befogenhet att lägga veto mot alla åtgärder där. Endast USA använde den makten, vilket visade den ökande klyftan med Europa.

Utvecklingen av Tysklands hållning kommer att spela en viktig roll för att bestämma riktningen för EU:s förbindelser med Israel. Tyskland är blockets största medlem och har länge uttryckt ett unikt engagemang för Israel som ett resultat av dess nazistiska historia och förintelsen.

Berlin började på den pro-israeliska änden av EU:s spektrum omedelbart efter den 7 oktober, men kritiserar nu mer öppet hur Israel för kriget, och har krävt en omedelbar vapenvila, i opposition till Israel och Israel. Förenta staterna.

På en presskonferens i Berlin signalerade Kathrin Deschauer, taleskvinna för det tyska utrikesdepartementet, ingen förändring i sitt lands ståndpunkt när hon fick frågan om det spanska, irländska och norska erkännandet av Palestina.

”En självständig stat Palestina förblir ett fast mål för tysk utrikespolitik”, sa hon. Det är en brådskande fråga, tillade hon, men måste komma i slutet av en ”process av dialog.”

Aurelien Breeden bidrog med rapportering från Paris, och Christopher F. Schuetze från Berlin.